Smakprov från en annan värld

I samband med att Boverket fick i uppdrag att se över byggregelverket för student- och ungdomsbostäder påbörjade Studentbostadsföretagen sin egen utredning för att se vilka regler som borde ändras – och vilka effekter det skulle få.

Första steget var rimligen att kartlägga vilka reglerbranschen menade borde ändras för att underlätta produktionen av studentbostäder. Svaret kom i en sammanställning i februari.

Det som framförallt efterfrågades var möjligheten att kunna krympa ytor i bostaden, och i huvudsak vad gäller badrummen. Den naturliga fortsättningen blev därför att ta reda på vilka effekter krympta ytor skulle få. Innebär möjligheten att bygga mindre bostäder också att det blir lättare att få till nyproduktion?

Norskt regelverk som utgångpunkt

Sagt och gjort. Vi har helt enkelt tagit ett antal nybyggnadsprojekt i olika skeden på olika orter, för att se hur de skulle förändras om man byggde efter ett annat regelverk än dagens. För enkelhetens skull har vi anammat det norska byggregelverket. I Norge skiljer man i princip på universell standard och besöksstandard när det kommer till tillgänglighet. Universell standard motsvarar det vi har i Sverige idag medan besöksstandard tar fasta på den nivån som krävs för att personer i rullstol skall kunna besöka en nybyggd bostad. I praktiken innebär besöksstandard att badrummen i lägenheten kan byggas mindre, i övrigt uppfyller lägenheten samma krav som universell standard. De små badrummen i lägenheten kompenseras med att det på varje våningsplan finns fullt tillgängliga badrum att tillgå för besökare i rullstol. I norska studentbostadsprojekt säger reglerna att 20 procent av lägenheterna skall uppfylla universell standard, medan resterande 80 procent uppfyller besöksstandard.

Vi har uppdragit åt de olika projektens arkitekter att rita om de befintliga projekten efter det norska regelverket. Dock enbart invändigt, de har fortfarande hållit sig inom det befintliga skalet. Tanken är att därefter räkna på vad skillnaderna faktiskt blir vad gäller produktionskostnad, yta, antal lägenheter, hyra, osv. för att se vad man skulle tjäna på att ändra regelverket.

Drygt 25 procent fler bostäder

Igår kom den första ritningen från ett av projekten. Utan att ha räknat på ekonomin kan man konstatera att nog hade det norska regelverket inneburit positiva effekter för produktionen. Effekterna av att krympa badrummen i ett projekt om 94 ettor gav plats åt 24 ytterligare lägenheter. Det är drygt 25 procent. Det är ingen vågad gissning att det hade underlättat vilken investeringskalkyl som helst.

Det här var bara ett projekt. Fortsättning följer, med såväl detta första projekt som med andra. Den slutliga rapporten kommer under våren.