Olika studenter behöver olika typer av bostäder

Det har varit mycket uppmärksamhet kring visningen av AF Bostäders 8,8 kvadratmeter stora studentbostad i Lund i veckan. Med all rätta. Man kan givetvis tycka att 8,8 kvadratmeter är lite väl litet för att bo på, men det viktiga är den problematiken som bostaden sätter fingret på – nämligen standarden för hur en bostad ska vara utformad. De byggregler som styr utformningen av såväl studentbostäder som vanliga bostäder är i princip desamma. Det finns visserligen några mindre undantag för studentbostäder som gör att t.ex. köket kan vara något mindre i en studentbostad än i en vanlig bostad. Men sammantaget gör det att i princip alla studentbostäder som byggts de senaste åren (ja innan byggandet tvärdog 2009 alltså) har sett likadana ut: ett rum med kök i hallen på ungefär 25 kvadratmeter. För många passar det säkert alldeles utmärkt, både pris och storleksmässigt, men inte för alla. När situationen ser ut som den gör idag med skyhöga byggkostnader som gör att en nybyggd etta på 25 kvadratmeter får en hyra som den genomsnittlige studenten inte kan förväntas betala måste det till nytänkande och utveckling av studentbostaden. Produktutveckling helt enkelt.

Inget passar alla

Givetvis passar inte 8,8 kvadratmeter alla studenter, på samma sätt som en trea på 60 kvadrat inte heller passar alla studenter, men det måste ju finnas boende som passar olika typer av studenter. Även om AF Bostäders experiment nog är i minsta laget även för den mest hugade studenten belyser det problemet med att regelverket som omgärdar studentbostäder behöver ses över för att öka möjligheterna till flexibilitet i nyproduktionen och därmed tillgodose studentens behov och inget annat. Studentbostäder är inte som vanliga hyresrätter – och ska inte vara det heller. Det är en genomgångsbostad med begränsad besittningsrätt vilket innebär att den genomsnittliga boendetiden är två år. Varför ska man då inte få bygga bostäder utifrån de förutsättningarna?

Därför behövs studentbostäder

För oss som arbetar med studentbostäder är det svårt att föreställa sig en värld utan dem. I det stora maskineriet som kallas bostadsmarknaden är den en mycket viktig kugge, den enda komponenten som helt anpassas efter studenternas behov. Därmed uppfyller studentbostäderna krav den övriga bostadsmarknaden varken ska eller kan bemöta. Men det är inte alla som tycker samma sak. Det finns några av er därute som tvivlar på studentbostädernas existens och ifrågasätter dess framtid.

Sett ur samtliga vinklar och med all information på bordet, borde det inte finnas någon tvekan på att studentbostäder i allra högsta grad behövs. Studentbostäder är en nödvändighet för att den som vill ska ha möjligheten att studera vid ett lärosäte, oavsett geografisk härkomst, klass eller ekonomiska förutsättningar.

Studentbostadstvivlarna håller säkert med om detta. Alla ska ha möjligheten att utbilda sig och ha en bostad att bo i medan de gör det. Självklart! Men varför just studentbostäder? 

Krav på rörlighet skapar specifika förutsättningar

Naturligtvis är det viktigt att det byggs vanliga hyresrätter också, men just studenter är en grupp vars boendemönster rimmar illa med vad en vanlig hyresrätt klarar av. Den främsta anledningen är att studenter med stor sannolikhet är den grupp på bostadsmarknaden som rör och flyttar på sig allra mest. I en studentbostad bor hyresgästen i genomsnitt två år i sträck, medan samma siffra för en vanlig hyresrätt är fem till sex år. Det är med andra ord en grupp som behöver bostäder som klarar av en stor RÖRLIGHET bland sina hyresgäster.

Kravet på rörlighet skapar inte bara speciella förutsättningar för förvaltning och administration, framförallt ställer det krav på att anpassa sig efter ojämna och stora rörelsemönster. Här finns en utav de allra viktigaste skillnaderna mellan studentbostäder och vanliga hyresrätter. Medan vanliga hyresrätter har en relativt jämn in- och utflyttning under hela året, är studentbostäderna anpassade efter förflyttningsmönster med höga toppar och flacka dalar. Studentbostäder är utformande så att det finns tillgängliga lägenheter när studenterna kräver det, vid terminsstarter. Att ställa krav på det vanliga bostadsbeståndet att ha ett stort antal tomma lägenheter vid särskilda tidpunkter på året är ohållbart. Det är därför studentbostäderna behövs.

Att det trots det är brist på studentbostäder och långa köer vi terminsstart beror till stor del på att det finns för få studentbostäder. Och nu förstår förhoppningsvis alla varför vi både nu och i framtiden behöver bygga fler. 

Nyckeln till ett ljust studentbostadsår 2012

Med varje nytt år kommer förhoppningar om att det ska vara bättre än det förra. Så även i studentbostadsbranschen. Och det hade varit på tiden. Regeringen upprepar gång på gång att man försöker skapa bättre villkor för bostadsmarknaden genom olika åtgärder. För studentbostadsbranschen har det dock inneburit kraftiga försämringar och rent av orättvis behandling jämfört med andra boendeformer. Efter sju svåra år ska det som bekant komma sju ljusare. Är 2012 månne det första ljuset året?

Mycket ligger på bostadsminister Attefall. Lennart Sjögrens utredning om studentbostäder under hösten har nu landat på ministerns skrivbord och ingen i branschen förväntar sig något annat än att de verkningsfulla förslagen Lennart presenterat också genomförs. Och det med tempo! Branschen exempelvis har väntat – och betalat – länge nog på att regeringen ska inse det orimliga i hur man utformat fastighetsavgiften. Nu verkar det som att man äntligen lyssnat, om man ska tro Lennart.

Och just lyhördhet är nyckeln för att 2012 ska bli det första något ljusare året för studentbostadsbranschen på bra länge. Regeringen och bostadsministern måste lyssna och ta till sig att det råder olika förutsättningar för olika delar av bostadsmarknaden som därmed också är i behov av olika åtgärder. Studentbostädernas hyresgäster har behov som inte finns hos andra grupper på bostadsmarknaden och därmed borde exempelvis bostäderna och dess förutsättningar också återspegla detta. Oavsett hur mycket ökat kommunalt samarbete Attefall än pekar på, exempelvis, är det fortfarande hans eget departement som sätter en stor del av de övergripande spelreglerna genom byggregler och annat.

Om 2012 ska bli ett ljusare år än 2011 är det dags att börja lyssna – och framförallt – agera!